De senaste dagarna har jag kommit till insikt över en sak;
JAG HATAR FOLK SOM GNÄLLER!
Folk som tycker synd om sig själva och ältar problem och krämpor om och om och om igen. Jag har ingen empati för sånt överhuvudtaget! Jag skiter i era problem, bit ihop och rid ut stormen som alla andra får göra. Jag kan gå med på att lyssna den första gången någon klagar lite lätt över något, det kan funka. Jag beklagar mig också ibland. Men när ens jobb, privatliv och sociala omkrets blir lidande så är det nog dags att ta sig en funderare.. Ta tag i dig själv och sluta tyck synd om dig själv människa! Det är inte världsproblem du har, dom går att lösa och du kommer inte att gå under!Så, nu har jag gnällt färdigt. Att tillägga: Jag ÄR ingen bra lyssnare, förutom när det gäller mina närmaste, då kan jag anstränga mig. Det handlar nog i grund och botten om att jag inte gärna pratar om mina egna känslor med folk. Det har varit ett problem i typ alla mina förhållande, och det är det fortfarande fast att jag och André varit tillsammans i 4 år. Jag tycker inte om det. Jag känner mig svag, och blottad på nått vis och vill helst aldrig erkänna när jag behöver hjälp. Därför blir jag irriterad när andra kan och gör det.
Usch, vad bitter inlägg.. Det är nog mig det är fel på egentligen! Godnatt!
Jag tycker du är en alla tiders lyssnare!!!!!!!!!!!!!!!!!Ingen är perfekt.Jag har typ samma problem som dig och kan känna så oxå.Man är inte mer än en människa.Man får sluta gnälla och ta tag i det istället!=0)Prata och gnälla gör man annars dör man,.....prata och gnälla gör man ändå dör man!!!hahahahaha.....den var dålig!=0)
SvaraRaderavarför hålla på att prata känslor och sånt när man kan behålla det för sig själv
SvaraRadera